Montessoripedagogiken

childVad innebär Montessoripedagogiken?

En tydlig och ärlig tilltro till barnet och dess inneboende möjligheter.
Varje barn bär inom sig en strävan efter självständighet och en medfödd lust att lära allt om sin omvärld.Montessoripedagogiken har denna kraft som utgångspunkt.
I praktiken bygger sedan pedagogiken på fyra moment:
respekt för barnet
en förberedd miljö
frihet och ansvar
helheten före detaljerna
Maria Montessori kallade det att sätta barnet i centrum. Idag nära 100 år efter att den tanken formulerades för första gången, har den på intet sätt mist sin betydelse.

Vad skiljer Montessori från annan pedagogik?

Allt mindre, faktiskt. Den vanliga svenska skolan har närmat sig Montessoripedagogiken. De senaste läroplanerna, Lpo94 och LPfö 98, är tydligt inspirerade av Maria Montessoris pedagogik. Fortfarande har dock de barn som går i en Montessoriklass större möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar.
I åldersblandade klasser får de möjlighet att välja och ta till sig de kunskaper som just då intresserar. Det är barnen själva som styr sin kunskapsinhämtning. Förmågan att själv planera växer under lärarens ledning.
Montessoripedagogiken innebär ett sätt att lära som främjar utvecklingen av självständiga människor, engagerade i sina egna liv.

Finns det Montessoripedagogik både på förskolan och i skolan?

Det finns idag Montessoripedagogik från småbarnsgrupper via förskola upp till gymnasiet.
Allra störst utbredning har pedagogiken i förskolan och under de tidiga skolåren.
Samtidigt växer efterfrågan på pedagogiken i de högre åldrarna i takt med att de barn som börjat i förskolan blir äldre. Därför ser vi allt fler Montessoriskolor för barn i skolåren 4-9.
Är det skillnad på en Montessorilärare och en vanlig lärare?

Ja, i så motto att en Montessorilärare har byggt på sin vanliga lärarexamen med en Montessoriutbildning. En Montessorilärare har alltså valt att vidareutbilda sig. Det innebär att Montessoriläraren behärskar den metodik som ingår i pedagogiken.

Passar Montessoripedagogiken alla barn?

Ja, Montessoripedagogiken bygger på att varje barn är unikt. Varje barn möts med respekt där det just befinner sig i sin utveckling. Ett sådant synsätt kan inte vara fel för något barn. Dock krävs det att även föräldrarna tar till sig Montessoripedagogikens tankar och filosofi, annars får barnet uppleva två världar, en i skolan och en hemma.
Lite skarpt uttryckt kan man säga att Montessoripedagogiken passar alla barn, men kanske inte alla vuxna.

Vad händer när barnen byter från en Montessoriskola till en vanlig skola?

Det beror på barnet – och den skola det byter till.
Det har visat sig att ett byte av pedagogik är svårare för barn i 9 -10 årsåldern än för barn i 12 -13 årsåldern.
Ett Montessoribarn är i allmänhet en självständig, initiativrik och intresserad elev. Finns det utrymme för dessa kvaliteter i den nya skolan kommer övergången att gå utan problem. Arbetar den nya klassen däremot efter en traditionell och gruppinriktad pedagogik, kan det bli svårare. Omsorg från föräldrarnas sida i valet av ny skola är därför lika viktig som den omsorg som de visade när de valde en Montessoriverksamhet.

Varför går barnen i åldersblandade grupper?

Maria Montessori delade in barns -och ungdomars utveckling i fyra olika stadier: 0-6 år, 6-12 år, 12-18 år, 18-24 år.
Inom dessa utvecklingsperioder utvecklas barnen olika, utifrån sina egna förutsättningar. I en åldersblandad grupp eller klass får barnens olika utvecklingstakt fritt spelrum. Kunskapsnivå är därmed inte detsamma som åldersnivå och därigenom försvinner konkurrenstänkandet. Den åldersblandade gruppen ger också de äldre barnen möjlighet att hjälpa och ta ansvar för de yngre. De yngre barnen har behov av att lita till de äldre och deras möjlighet att hjälpa.

Har barnen inga raster?

Jo, när de själva har behov av det. Ett barn som arbetar med en intressant uppgift har förmågan att låta sig absorberas av sina upptäckter. Ett längre arbetspass, istället för tidsbegränsade lektioner av traditionellt snitt, ger barnet möjlighet att göra detta. När så känslan av att ha genomfört uppgiften infinner sig, kan barnet ta en paus, koppla av och ställa om sig inför nästa arbete. Ett undantag är vår lunchrast, då vi passar på att njuta av vår underbara utomhusmiljö. Det blir en naturlig rast efter att vi har ätit.

Varför talas det så ofta om disciplin inom Montessori?

Inom Montessoripedagogiken har begreppet disciplin en positiv laddning. Här handlar det om den disciplin som kommer inifrån, byggd av den egna kraften och en förståelse för andra människör. Fjärran från den kommenderade lydnad som vi annars förknippar med begreppet disciplin. Montessoripedagogiken syftar till att utveckla hela barnet till en ansvarskännande människa, säker på sig själv och sin egen förmåga. När barnet växer utvecklar det självkontroll, självrespekt och självdisciplin. Barn som besitter dessa förmågor blir självständiga med människor utan behov av att bli disciplinerade utifrån.
Var finns det Montessoriskolor i Sverige?

 

Senast uppdaterad: 2018-11-19