“Alla ska känna att de lyckas utifrån sina villkor”

Tack vare ett medvetet elevhälsoarbete och ett tillgängligt lärande är Kringlaskolan en av Södertäljes mest populära skolor, med trygga elever och ökad måluppfyllelse sex år i rad. Följ med på en guidad tur på skolan där eleven står i centrum och inget runt omkring har lämnats åt slumpen.

Sirkka Persson plockar upp ett skimmingskydd och ett silvermynt från hyllan i sitt arbetsrum på Kringlaskolans rektorsexpedition.

– De här sakerna skickade jag till alla medarbetare inför vår kickoff i augusti. Jag ville bygga upp en förväntan. Skimmingskyddet är ganska enkelt att tolka – det symboliserar vårt digitaliseringsfokus. Men myntet gav nog de flesta något att fundera över. Min tanke är att det ska symbolisera vårt ständiga fokus på elevhälsa och att det alltid finns två sidor av ett och samma mynt. Man kan välja att se saker på olika sätt: ett hinder kan faktiskt vändas till en möjlighet, säger Sirkka som varit rektor på Kringlaskolan i snart 17 år.

Alla elever ska lyckas
Sirkkas energi och engagemang kring varje elevs hälsa och trygghet går inte att ta miste på. När hon stolt visar runt på skolan är det tydligt att inget har lämnats åt slumpen i lärmiljön – här finns en tydlig tanke med såväl material som lokaler och arbetssätt.

Väggkollage på Kringlaskolan

– På Kringlaskolan har vi eleven i centrum, det är vår grundbult. Vi ska vara det självklara valet för alla familjer som har höga krav på trygghet och kunskap. Som elev ska man lyckas här, oavsett förutsättningar och bakgrund. Det ska inte råda någon tvekan om att det är vi vuxna som har det yttersta ansvaret för att det ska bli så, förklarar Sirkka.

Olikhet som norm
Vi stannar till framför ett väggkollage med bilder på olika kändisar. Petter, Andreas Kleerup, Isabella Löwengrip, Viktor Frisk.

– Alla som du ser här har ADHD, dyslexi eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med det här kollaget vill vi visa att det inte är något konstigt – du ska lyckas i alla fall! På Kringlaskolan har vi olikhet som norm och en funktionsnedsättning ska inte bli ett funktionshinder, berättar Sirkka.

Delegationer från olika delar av världen
Genom att jobba systematiskt, kontinuerligt och engagera alla medarbetare i elevhälsoarbetet är Kringlaskolan en tillgänglig skola för alla elever. I dag kommer delegationer hit från världens alla hörn för att ta del av framgångsreceptet. Det har tagit tid att komma hit, berättar Sirkka, men tack vare ett hårt arbete ligger fokus i dag på det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet.

Eleverna ska känna att skolan satsar på miljön.

– Hos oss finns, precis som på alla skolor, ett elevhälsoteam som träffas varje vecka. När vi ses diskuterar vi naturligtvis riskfaktorer, men framför allt pratar vi om friskfaktorer. Vad är det som gör att elever trivs här? Dessa saker ska vi göra mer av. Vi har till exempel sett att eleverna vill ha organiserade rastaktiviteter och fler vuxna utomhus, så det har vi ända upp till och med årskurs nio. Vi har också försökt skapa en fin miljö för eleverna att vistas i. Eleverna ska känna att vi satsar på dem – det skapar tillit, trygghet och ger så mycket tillbaka, säger Sirkka.

Tydlighet och förutsägbarhet så att alla elever ska lyckas
Sirkka berättar att hon är noga med att allt de gör eller startar upp ska hänga samman med Kringlaskolans vision – att alla elever ska lyckas. Man hoppar inte på något nytt projekt om det inte tydligt kan kopplas till visionen. När vi promenerar runt i korridorerna och tittar in i klassrummen syns den röda tråden överallt.

På whiteboardtavlorna i varje klassrum finns dagens händelser uppskrivna längsmed en lodrät tidslinje, tydligt ihopkopplade med bildstöd. På Kringlaskolan arbetar alla lärare med att skapa tydlighet och förutsägbarhet för eleverna. Varje lektion inleds med att läraren tydligt beskriver syftet och målet med lektionen. Sirkka menar att det gynnar alla elever, inte bara de med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Vi har bestämda sittplatser och bestämda krokar. Vi jobbar med tydlighet och rutiner i alltifrån det lilla till det stora. Alla ska veta vad som gäller och vad som händer, säger Sirkka.

Tydlighet och förutsägbarhet är ledord på Kringlaskolan

Anpassningar som gynnar alla
I ett av klassrummen pågår en mattelektion. Läraren visar hur man ställer upp tal i matteboken. Allt visas samtidigt, genom dokumentkamera, på whiteboardtavlan så att alla elever kan hänga med och se ordentligt. Projektorer och dokumentkameror finns sedan länge i alla klassrum på Kringlaskolan och är en naturlig del av undervisningen.

På samma sätt erbjuds olika typer av hjälpmedel för alla barn: hörselkåpor och skärmar för den som behöver lugn och ro, soffor och sittsäckar för den som behöver variera sin arbetsställning. Varje klassrum har även ljuddämpande bord, stolar och stora mattor. Sirkka berättar att tillgängligheten gör att eleverna känner sig sedda och trygga, och att tryggheten är en förutsättning för ett gott lärande.

– Tillgängligt lärande handlar om att vi ska göra det möjligt för alla att lyckas i skolan utifrån sina villkor. Genom vårt synsätt där eleven står i centrum, behöver vi alltid fundera över vilka behov som finns kopplat till varje enskild person. Hur ser vår organisation ut, och hur kan vi anpassa den så att elevens behov möts? Vilka är de generella strategierna som gynnar alla barn, inte bara dem med särskilda behov? Kallar vi det extra anpassningar eller är det helt enkelt en del av vår ordinarie undervisning? resonerar Sirkka.

Lektionerna filmas 
I ett av klassrummen på högstadiet pekar Sirkka mot en kamera i taket.

– Lärarna filmar inledningen av lektionen, när de har genomgång. Sedan lägger vi upp filmerna på vår slutna Youtubekanal. Vi började med det här arbetssättet för att nå hemmasittarna – de elever som av olika anledningar inte kommer till lektionerna – men efter hand har vi sett att filmerna gynnar alla. Hängde du inte riktigt med på lektionen kan du se genomgången igen så många gånger du behöver, förklarar Sirkka.

Som rektor arbetar Sirkka systematiskt med lektionsbesök. Hon vill se lärandet i klassrummen och lägger stor vikt vid att jobba för en likvärdighet i huset. Sirkkas inblick i lärares och elevers vardag gör även samarbetet kring elevhälsan smidigare:

– Om jag har sett samma sak som läraren blir vår arbetsgång mycket snabbare och effektivare eftersom vi har en gemensam bild av klassen eller eleven.

Ökad måluppfyllelse sex år i rad
Elevhälsoarbetet på Kringlaskolan har gett resultat på elevernas måluppfyllelse.

– När vår första 9:a gick ut 2008 såg det inte alls bra ut, vilket gjorde mig lite förvånad och ganska knäckt. Men så började vi att arbeta systematiskt med elevhälsa och tillgängligt lärande, och sedan dess har stor utveckling skett. Nu har vi ökat måluppfyllelsen sex år i rad, berättar Sirkka och fortsätter:

– Om man vill skapa tillgänglighet och nå resultat måste man förstå att det handlar om ett systematiskt arbete som sker över tid och som involverar alla på hela skolan. Det är inget ögonblicksverk. Eleven måste vara i centrum på riktigt, och inget får vara skrivet i sten. Man måste jobba med olikhet som norm och utgå från att inget är udda. Vi vuxna måste göra det jobbet, och vi måste se till att anpassa oss till barnens behov.


Nyfiken på att veta mer?
Läs mer om Kringlaskolan här.


Skriv en kommentar

Din epost kommer inte publiceras.

*