Konsekvenstrappa

Om en elev väljer att inte följa skolans regler, använder vi skollagens konsekvenstrappa. Om konsekvenserna på en nivå inte räcker och att elevens fortsätter med sitt negativa beteende, går man vidare till nästa steg med nästa konsekvens. Alla steg i trappan passar inte lika bra på alla platser (till exempel klassrum, skolgård, utflykter), i alla verksamheter (till exempel lektioner, fritidsverksamhet, raster) eller i alla sammanhang (till exempel vid upprepade förseelser eller om förseelsen är allvarlig). Det är därför upp till den vuxne att göra en avvägning över vilka steg i trappan man tar, man kan alltså välja att hoppa över något steg i konsekvenstrappan. 

  1. En vuxen säger ifrån, vänligt men bestämt, när en elev uppträder på ett olämpligt sätt. I de allra flesta situationer räcker detta första steg.
  1. Den vuxne ger en skarpare tillsägelse och klargör att man kommer ha ett uppföljande samtal senare om eleven fortsätter med sitt negativa beteende.
  1. Den vuxne förklarar för eleven att man nu kommer att träffas efter lektionen/aktiviteten. Den vuxne förklarar också att om beteendet fortsätter kommer eleven att få lämna salen och att vi då kommer kontakta föräldrarna.
  1. Eleven visas ut från salen/aktiviteten under en del av lektionen/aktiviteten och får sitta och vänta utanför klassrummet, i ett annat klassrum eller vid skolans expedition (vid behov ser vi till att en vuxen har uppsikt över barnet). Händelsen dokumenteras i pedagogens elevlogg och meddelas till föräldrarna samma dag.
  1. Eleven kan få stanna kvar (det som i skollagen kallas ”kvarsittning”) högst en timme utanför lektionstid i klassrummet tillsammans med en lärare eller vid skolans expedition. Eleven kan då exempelvis få ta igen arbete som hen inte hunnit med. Händelsen dokumenteras i pedagogens elevlogg och meddelas till föräldrarna samma dag.
  1. Eleven och föräldern kallas till ett kort samtal med klassläraren eller undervisande lärare, där man beskriver vilket beteende som omedelbart måste upphöra. På mötet beskriver pedagogen de fortsatta konsekvenserna i denna trappa, alltså vad som kommer att ske om beteendet inte upphör. Samtalet dokumenteras alltid. Detta kan bli upprinnelse till en anmälan till rektor
  1. Eleven och föräldern kallas till ett längre möte med klassläraren och en representant från elevhälsoteamet eller en skolledare (biträdande rektor eller rektor). Där gör man en formell överenskommelse mellan eleven, föräldern och läraren.
  1. Om eleven vid upprepade tillfällen fortsätter att störa ordningen, uppträda olämpligt eller gjort något allvarligare tillsätter rektor en utredning i samråd med elevens vårdnadshavare. Avsikten är att förstå varför inte beteendet förändras och vilka nya åtgärder som måste sättas in.
  1. Rektorn beslutar om att ge eleven en skriftlig varning med information om vad som händer om eleven inte förändrar sitt beteende. Syftet med den skriftliga varningen är att dokumentera det som har kommit fram och bestämts i samtalen med eleven om vilka konsekvenser det kan få om hon eller han inte ändrar sitt beteende. Avsikten är också att peka på att skolan inte accepterar elevens uppförande.
  1. En orosanmälan görs till socialtjänsten, där skolan ber om hjälp för att komma till rätta med elevens svårigheter, eftersom man inte kunnat förbättra situationen tillsammans med elevens föräldrar.
  1. Elevens placeras tillfälligt i en annan undervisningsgrupp på skolan.
  1. Elevens placeras tillfälligt i en annan undervisningsgrupp på en annan skola under maximalt två veckor (i särskilt komplicerade fall upp till fyra veckor).
  1. Eleven stängs av från undervisningen på skolan under maximalt en vecka.

 

REFERENSER

[1] Skollagen om studiero och trygghet, 5 kap § 6 – § 14

[2] Skolverket om studiero och trygghet

 

Senast uppdaterad: 2018-02-14