”Vi arbetar inkluderande där alla barn får vara med i de språkutvecklande aktiviteterna”

Internationella modersmålsdagen 2018:

Flerspråkiga barn i förskolan ska ha möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, säger läroplanen. Men vad betyder det i praktiken? På förskolan Järven i Nacka arbetar pedagogerna med flerspråkighet och kultur helt integrerat i den dagliga verksamheten. Mia Blomberg, utvecklingschef, och Anneli Hjelte, pedagog, berättar mer.

– Vi inkluderar alla språk i det vanliga arbetet på förskolan – det är inget vi lägger till utan det är en del av vardagen, berättar Mia Blomberg, utvecklingschef på förskolorna i Nacka.

Hon utvecklar sitt resonemang.

– Forskning visar att det ofta blir exkluderande att ta in till exempel en modersmålslärare som kanske plockar bort barnet från gruppen. Barnet känner sig helt enkelt inte som en del av verksamheten, och det blir inte alltid så roligt.

– Vi vill hellre arbeta inkluderande där alla barn ska få prova på och vara med i de språkutvecklande aktiviteterna som kan äga rum i princip närsomhelst exempelvis vid måltider, skapande och samlingar. Vi kan till exempel prata om vad olika råvaror eller material som vi använder heter på olika språk. Det berikar alla, säger Annika Hjelte, pedagog.

Pedagogiska planeringar som baseras på forskning
I Pysslingen Förskolor tar alla förskolor fram en modersmålsplan som revideras årligen. På Järven har man tagit modersmålsplanen ett steg vidare. Mia och Anneli berättar att förskolan gör så kallade pedagogiska planeringar och att de hålls levande genom konkreta aktiviteter som varje avdelning planerar utifrån de behov som finns i barngruppen.

– För ett par år sedan jobbade vi inte som vi gör nu. Ofta var det så att en eller två pedagoger skrev modersmålsplanen som sedan hamnade i en pärm. Kanske var det några som läste den men det var nog många pedagoger som inte ens visste att den fanns, och så ska det ju inte gå till, konstaterar Mia Blomberg.

– Det var då vi började att göra pedagogiska planeringar i vårt digitala kommunikationsverktyg Unikum. Här knyter vi planen till aktuell forskning och skriver ner våra mål, vårt syfte och vår metod. Några pedagoger gör stommen, men sedan skickar vi ut planeringen till alla avdelningar på Järven som får sätta upp sina egna konkreta aktiviteter. Planeringen är dessutom tillgänglig för barnens föräldrar som kan se hur vi kopplar aktiviteterna till varje barn, oavsett modersmål eller kulturell bakgrund.

Språkväggar och Dollar Street
Anneli berättar att det ska synas vilka språk som finns när man kommer till Järven. Här finns till exempel språkväggar som berättar vilka språk som talas på förskolan, både bland barn och pedagoger.

– Språkväggarna jobbar vi med konkret: här finns språk, kartor och flaggor. Barnen är både stolta och nyfikna ­– och de flesta har lärt sig att säga hej på kompisarnas modersmål. Vi använder också Hans Roslings webbplats Dollar Street en hel del i verksamheten. Här kan man söka och se hur familjer lever – till exempel hur de går i skolan och vad de äter – i olika länder i världen. Genom Dollar Street får barnen en visuell förståelse, säger Anneli.

Förskolan tar hjälp av föräldrarna
Barnens föräldrar och förskolans samverkan med hemmet blir en viktig del i arbetet med flerspråkighet och kultur på Järven.

– När ett barn börjar hos oss skickar vi ut dokument som beskriver vikten av att arbeta med flerspråkighet och kultur integrerat i den dagliga verksamheten. Ofta har vi samtal med barnets föräldrar där vi även gör en kartläggning. Hur ser det ut hemma och vilka är det som pratar modersmålet med barnet? berättar Mia Blomberg.

Barnens föräldrar hjälper även till med tips och idéer på appar, musik och litteratur på olika modersmål. En del har även kommit till förskolan och bjudit barnen på mat från sin matkultur. De brukar också visa hur man skriver eller uttalar olika ord.

– På lärplattan kan barnen lyssna på böcker på sitt modersmål. Vi brukar även gå till biblioteket och låna böcker på olika språk. Där får vi ibland hjälp av föräldrar att uttala ord eller få tips på vilka böcker barnen läser hemma.

Vad är då Mias och Annelis bästa tips i arbetet med flerspråkighet i förskolan?
– Att tänka enkelt och att föra in det i den dagliga verksamheten., det vill säga ett naturligt flöde och  integrerat i allt vi gör, säger Anneli.

– Jag måste slå ett slag för de pedagogiska planeringarna, och att sätta sig in i forskning. När man gjort det blir det naturligt att sätta mål och metoder. Skolverket har till exempel väldigt bra litteratur om flerspråkighet, säger Mia.


Skriv en kommentar

Din epost kommer inte publiceras.

*