Pedagogbloggen: Undervisning med de yngsta barnen

I och med att vi fått en ny läroplan där begreppet undervisning är inskrivet, så uppstår ibland osäkerhet kring hur man kan undervisa de allra yngsta barnen. ”De har ju inte språket!” är en vanlig reaktion. Men de yngsta barnen har ett väldigt tydligt språk – kroppsspråket. Många av de yngsta barnen har svårt att sitta stilla en längre stund, de vill ha undervisning utifrån rörelse och handling. Då behöver läraren ställa om och fundera över hur vi kan undervisa med utgångspunkt från kropp, rörelse, lek och utforskande.

De yngsta barnen har rätt till undervisning i alla läroplanens mål. För att lyckas med uppdraget behöver vi planera för att de yngsta ska få möjlighet att utforska de olika ämnena utifrån sina förutsättningar. Vi kan undervisa i matematik när barnen springer från sida till sida i ett rum eller kryper in i trånga utrymmen. Vi kan undervisa i naturvetenskap när barnen upptäcker att vattenpölen på gården en dag frusit till is och känner med vanten, om och om igen, eller hur det prasslar och doftar när ett löv smulas sönder i handen.

Närvaro, reflektion och dokumentation

När vi jobbar med det yngsta barnet behöver vi förflytta oss från ”prat-undervisning” till en sorts ”lek-undervisning” med plats för skratt, stoj och rörelse i nära kontakt med andra barn och material. De yngsta ska inte behöva lära sig att sitta och vänta. De ska i stället få vara aktörer och ta initiativ, på sina egna sätt. Det kräver att pedagogerna reflekterar och dokumenterar för att lära sig vilka metoder som passar bäst.

Att omsorgsmomenten med de yngsta tar mycket tid från undervisning är en sanning med modifikation. Det går att undervisa i omsorgen om vi gör oss medvetna om vad det skulle kunna vara, och hur det skulle kunna gå till. Att tala med barnen på ett medvetet sätt i alla moment under dagen och att uppmärksamma det som barnen lägger märke till är effektiva metoder. Det skulle kunna vara en spindel i taket ovanför skötbordet eller att vattenstrålen delas under handen vid handtvätten. Vid matbordet kan vi tillsammans uppmärksamma smak och doft och konsistens på maten och benämna de olika ingredienser som lunchen består av. Detta är exempel på utmärkta tillfällen för spontan undervisning.

Det handlar om att vara här och nu med barnen för att hinna uppmärksamma de signaler de ger oss och varandra med sitt kroppsspråk. Då blir det lätt och roligt att undervisa de yngsta.

//Lena Edlund, kvalitetsledare Pysslingen Förskolor

Fakta

  • Definitionen av begreppet undervisning i skollagen är följande: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (1 kap. 3 § Skollagen)

Om Lena Edlund

Lena Edlund arbetar som kvalitetsledare i Pysslingen förskolor och har ett förflutet som förskollärare, förskolechef och förskolekonsult. Hon har lång erfarenhet både av att själv arbeta med de yngsta barnen, samt att leda andra i arbetet. Lena har skrivit två böcker, De yngsta barnen och läroplanen som kom ut 2016, samt uppföljaren De yngsta barnen och undervisningen som kom ut 2020. Lena är kvalitetsledare i förskoleområde 18 på Kungsholmen. Där finns förskolorna Tranan, Brovaktaren, Nallebjörnen, Sjötullen och Solstrålen. Här kan du läsa mer om Lena >>

(Foto: Jenny Lindblad)


Skriv en kommentar

Din epost kommer inte publiceras.

*