Jorielskolans Läs- och skrivgaranti

Syfte

Att ge varje elev, oavsett vilken kursplan eleven följer, bästa förutsättningar för att utvecklas i sin kommunikation och ha möjlighet att bli läsare och skrivare. Allt är individanpassat eftersom varje elev har unika förutsättningar.

 

Metod och genomförande

Vi utvärderar regelbundet elevernas förmågor för att kunna erbjuda dem träning i nästa steg av utvecklingen inom kommunikation, språklig medvetenhet, läsning och skrivning.

Vi kartlägger fortlöpande elevens olika förmågor och utgår från varje elevs förutsättningar inom olika områden.

Språkinlärningen konkretiseras med hjälp av fysiska föremål och alla våra sinnen.

Viktigt är att ta vara på elevens modersmål genom att berika undervisningen med hjälp av personer i elevens närhet som har samma modersmål.

På skolan inspireras vi av en rad olika läsinlärningsmetoder såsom LTG (Läsning på talets grund), Karlstadmodellen, helordsmetoder och Bornholmsmodellen. Vilken eller vilka metoder som väljs beror på elevens individuella förutsättningar.

 

Dokumentation

Regelbundet och minst en gång per termin dokumenterar klassläraren, i samråd med övriga pedagoger, hur eleven ligger till i sin kommunikation- eller/och läs- och skrivutveckling. Dokumentationen sker i Schoolsoft där läraren fyller i de kunskapskrav från läroplanen som eleven uppnått i ämnet svenska eller ämnesområdet kommunikation. Läraren skriver även kommentarer för att förtydliga hur vi ser att målet nås samt är nära att nås.

Matriser gällande den fonologiska medvetenheten och läsningen finns som ett komplement till dessa mål och dessa kommer också att finnas på Schoolsoft. Allt detta för att tydliggöra för elev, vårdnadshavare och lärare var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling samt förbereda för nästa steg.

Teoretiska perspektiv

 

Kommunikation:

Till en början sker en kartläggning av kommunikationen då man sätter upp ett för nätverket (till exempel familj, skolpersonal, assistent, habilitering och kortids) gemensamt arbetssätt och förhållningssätt kring kommunikationen.

Vi tittar på såväl elevens kommunikation som språkförståelse. Både i samtal och text. I kartläggningen tar man hänsyn till exempelvis elevens syn, hörsel och förmåga att uppfatta samt tolka olika sinnesintryck, texter och bilder.

Målet är att alla elever ska kunna bli så självständiga som möjligt i sin kommunikation och få metoder och redskap för att kunna kommunicera.

Vi följer hela tiden elevernas kommunikationsutveckling och handleder dem till nästa utvecklingssteg:

  • Medveten handling
  • Medveten kommunikation
  • Symbolkommunikation (kan vara antingen en bild, ett tecken, ett ljud eller ett ord)
  • Symbolkombination (att kunna kombinera flera symboler av samma eller olika slag)

Flertalet av skolans elever använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation. Ett vanligt kommunikationshjälpmedel är till exempel PODD, i analog eller digital form, eller andra typer av individuellt utformade kommunikationspärmar. Kommunikationen kan bestå av/stödjas med tecken som stöd, bliss, PCS-bilder, digitala kommunikationsdatorer, foton, konkreta föremål med mera.

 

Språklig medvetenhet:

Språklig medvetenhet – att förstå språkets innebörd, konkret och med alla sinnen. Detta begrepp rymmer en rad olika förmågor.

  • Pragmatisk medvetenhet handlar om hur språket används. Detta är grundläggande för elever med komplexa kommunikativa behov.
  • Fonologisk medvetenhet – att kunna lyssna på språket och språkljuden och arbeta med exempelvis ljudsegmentering och syntetisering (ta isär och sätta ihop ljud till ord), höra rim, rimma, höra om ett ord är kort eller långt, sätta samman och ta isär ord, höra begynnelsebokstav.
  • Morfologisk medvetenhet handlar om ordens morfem, det vill säga ordens minsta betydelsebärande del.
  • Syntaktisk medvetenhet handlar om att bygga fraser och meningar.

 

Läsning/läsförståelse

Alla elever erbjuds möjligheter att utvecklas inom läsning. Begreppet läsning omfattar en rad olika förmågor såsom tolkning av fotografier, bilder, symboler, logotyper, bokstäver, ordbilder samt ord, fraser och meningar. Läsförståelsen innebär att eleven förstår innebörden av dessa och så småningom även kan läsa, förstå innebörden av och reflektera kring texter.

 

Hörförståelse

Att förstå innebörden av och reflektera kring texter kan vi också göra genom hörförståelsen. Alla elever på skolan arbetar med hörförståelsen i olika sammanhang. Även för en läsare är det av stor vikt att arbeta med hörförståelse då avkodning (att läsa vad det står) inte självklart innebär förståelse.

Skriva

Alla elever erbjuds möjligheter att utvecklas inom skrivande. Det omfattar en rad olika förmågor såsom att matcha/”hitta lika”, sätta samman i par eller olika långa sekvenser. Till exempel bokstäver, ord, ordbilder, bilder och konkreta föremål. Att kunna skriva innebär att eleven kan uttrycka sig i skrift enligt ett eller flera exempel ovan, genom sitt kommunikationshjälpmedel, för hand eller med hjälp av digitala skrivverktyg. Skrivandet stimuleras både genom individuellt och gemensamt skapande av texter.

 

Framarbetat av pedagoger och rektor på Jorielskolan vårterminen 2016.

Senast uppdaterad: 2017-10-20