Mer delaktighet gav resultat

När Fenestra S:t Jörgen i Göteborg 2012 fick en anmärkning från Skolinspektionen blev det startskottet för ett förändringsarbete som lett till såväl förbättrade resultat som nöjdare elever och medarbetare.

Skolinspektionens kritik gällde fyra områden som rörde eleverna i klassrummet – studiero, elevdelaktighet, lektionsrutiner och värdegrund. För att arbeta vidare formade lärarna arbetsgrupper kring områdena.

– Lärarna fick själva välja vilket av områdena de ville arbeta med och en viktig del i det hela var att både vi från skolledningen och lärarna själva gav varandra mandat att styra de olika grupperna, berättar Fenestra S:t Jörgens rektor Hans Skålberg.

Arbetsgrupperna kom fram till flera viktiga slutsatser. En del gick ut på att lektionsupplägget borde vara liknande på hela skolan och att det bör finnas en tydlig samsyn inom varje arbetslag kring vilka regler som gäller i klassrummet.

– Det kan handla om sådana saker som hur man inleder och avslutar lektioner samt hur man för- håller sig till mobiltelefoner. Det är viktigt att ungefär samma regler och rutiner gäller för eleverna oavsett vilken lärare de möter. Tydliga lektionsrutiner skapar studiero.

En annan del handlade om hur man kunde göra eleverna mer delaktiga i undervisningen och använda deras åsikter i lärarnas pedagogiska utveckling.

– Om en lärare verkligen ska få input på det som de gör så är det inte bara jag som rektor som ska sitta där och säga vad som är rätt och vad som är fel utan det är viktigt att också låta eleverna säga vad de tycker. Därför tog vi fram en elevenkät med frågor som var kopplade till hur vi ville att elever och föräldrar skulle uppfatta vår undervisning, säger Hans Skålberg.

Frågorna handlade om huruvida eleverna upplever att de får tillräckligt mycket hjälp i klass- rummet, om de lätt kan hitta sina resultat och om att de alltid får veta vad de kan göra för att förbättra sig. Resultaten redovisas sen för lärarna som en procentsats som anger till vilken grad eleverna anser att lärarna lever upp till de olika frågepåståendena. Utifrån sina resultat skriver sedan varje lärare sin egen pedagogiska utvecklingsplan.

– Från början fanns det ett visst motstånd och en osäkerhet inför enkäten men när den väl var igång och alla hade fått resultat och skrivit sina första utvecklingsplaner så ville de allra flesta fortsätta.

Arbetet med att förbättra elevdelaktigheten har också handlat om att faktiskt prata om vad delaktighet innebär och hur den kan se ut rent konkret i klassrummet.

– Det är viktigt att förklara för eleverna hur de kan vara med om att påverka och planera undervisningen. Det skapar samhörighet och får dem att känna att de är med, säger Hans Skålberg.

Utvecklingsarbetet har inte bara lett till att eleverna och pedagogerna upplever skolmiljön på ett mer positivt sätt, förändringarna har även lett till att elevernas resultat har ökat.

– Formella resultat och skolmiljö hänger så klart ihop, förbättras trivseln på skolan så följer resultaten med upp. Det vinnande konceptet var att pedagogerna fick mandat att bestämma hur de ska göra vissa saker samtidigt som vi byggde en god sammanhållning. Den som känner en samhörighet med kollegorna har roligare och när alla känner att de jobbar för varandra, då når vi också längre.

Denna text finns också publicerad i Pysslingen Skolors kvalitetsrapport för 2013/14.


Skriv en kommentar

Din epost kommer inte publiceras.

*