Minecraft i undervisningen på Galären Skola

Att jobba med Minecraft i undervisningen har medfört en lite annorlunda approach för mig jämfört med andra moment i teknikundervisningen. Det är inte min kunskap som ska lära eleverna utan de besitter (ofta) en högre kunskap i programmet än vad jag gör.

Jag har också haft den förmånen att ha välorganiserade elever där de själva skapar och driver arbeten i grupp.

Den annorlunda approachen blir därför istället att agera ”djävulens advokat” i deras projekt. För är det något eleverna behöver så är det någon som bromsar det kreativa flödet, stannar upp och utvärderar: 

”Vad är uppgiften?”. 

”Vet du att ’Anders’ har hoppat in i en annan grupp och stödjer upp?”. 

”Stopp! Nu måste vi stanna upp och strukturera arbetet för nu är det för mycket cirkus!”.

Eleverna kan alla block, är förtrogna med modifications och är vana att ensamma (eller i kompisgrupper) bygga helt fritt. I ett projekt som Future City måste man bibehålla fokus på uppgiften! Det finns mycket som är kul och spännande att bygga men tillför det något till vår stad? På vilket sätt bidrar det till ökad trivsel eller en spännande offentlig plats? 

Ge eleverna möjlighet att spåna fritt, det är ju det som är uppgiften i Future City. Idéerna är många och ibland synnerligen nyskapande. Hjälp de istället med att hålla dem ”på banan”, föreläs om saker de har nytta av (energiformer; kärnkraft, vågkraft etc.) i sitt projekt och låt gärna de duktiga eleverna köra workshop med de som inte jobbat med spelet tidigare. Jag har sett fantastiska presentationer och tålmodiga workshopledare bland eleverna. Tysta elever som blommat upp och högljudda, självsäkra elever som backat för att lära sig. Att bara få vara med i dessa projekt har varit en helt annan intressant och kul upplevelse.


Skriv en kommentar

Din epost kommer inte publiceras.

*