Mer fokus på fritidshemmet ska ge ökad måluppfyllelse bland eleverna

Bättre samverkan mellan skola och fritidshem ska bidra till ökad måluppfyllelse för elever. Det är det övergripande målet med den långsiktiga fritidsstrategi som Pysslingen Skolor jobbar efter. Utgångspunkten i satsningen är att elever lär sig under hela dagen.

– Vi jobbar med ett heldagslärande och i det är fritidshemmet en viktig del. Vi har formulerat ett önskat läge för år 2020 och för att nå dit anordnar vi flera kompetensutvecklingsinsatser där vi jobbar med att stärka kopplingen mellan skola och fritidshem, säger Thomas Larsson, verksamhetschef inom Pysslingen Skolor och ansvarig för satsningen.

2016 kom en ny läroplan för fritidshemmet och i den står det att fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan, bland annat genom att utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. Undervisningen ska främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande med estetiska uttrycksformer.

– Det är styrdokumenten och kunskapen om att barn lär sig hela dagen som ligger till grund för vår fritidsstrategi. För att lyckas nå de mål vi satt upp för 2020 behöver vi skapa en samsyn i hela organisationen och mätbara kvalitetsmål på varje skola, som kan följas upp och utvärderas, säger Thomas Larsson.

Skräddarsydd fritidsledarutbildning i samarbete med Hermods
I samarbete med Hermods har Pysslingen Skolor skräddarsytt en distansutbildning som ger fritidsledare rätt behörighet. Utbildningen startar i mars 2018 och deltagarna examineras efter ett halvår.

– Syftet med den här utbildningen är naturligtvis att öka andelen fritidsledare med rätt formell behörighet. Utbildningen innehåller moduler som till exempel pedagogiska teorier och perspektiv, ett specialpedagogiskt förhållningssätt samt lek och lärande ur ett hälsoperspektiv, berättar Thomas Larsson.

– Utöver den här vidareutbildningen anordnar vi också flera nationella fortbildningstillfällen. Vissa riktar sig både till medarbetare i skola och fritidshem medan andra främst riktar sig till fritidshemmen. Och i mars samlar vi alla rektorer för att bland annat fokusera på vilka förutsättningar och potentiella hinder för samarbete som finns mellan olika professionella grupper i en verksamhet, säger han.

På de utbildningar som anordnas deltar även medarbetare från Vittras skolor, som också har heldagslärande i fokus.

Myrängsskolan och Brevik skola – två skolor som kommit långt
Olika skolor har kommit olika långt i arbetet med ökad samverkan mellan skola och fritidshem. En som länge legat i framkant är Myrängsskolan i Huddinge, söder om Stockholm. Skolans rektor Åsa Bauermeister menar att det framför allt handlar om samplanering, kommunikation och starkt elevfokus.

– Vi jobbar med utgångspunkten att alla pedagoger ansvar för elevens hela dag. Det betyder inte att eleven är med samma pedagoger hela dagen, men om man ska lyckas skapa ett heldagslärande måste man ha det perspektivet. Vi pratar inte om fritidstid och skoltid, det blir så uppdelat, säger hon.

– Våra pedagoger planerar tillsammans vilket gör att alla har full koll på vad som händer hela dagen. Alla vet vilka mål vi jobbar mot och vad eleverna undervisas i för tillfället. Även om eleverna inte bedöms inom ramen för fritidshemsverksamheten så är det viktigt att målen finns med även där, säger Åsa Bauermeister och fortsätter.

– Jag tycker att det är bra med ökat fokus på fritidshemmets viktiga uppdrag, men det är också viktigt att vi ser skoldagen som en helhet och att det finns en samsyn kring lärandet som genomsyrar hela verksamheten.

Heldagslärande med Breviksmodellen
På Brevik Skola i Tyresö är hela organisationen anpassad för ett heldagslärande. Skolans rektor Anna Bittár har utvecklat en ny skolmodell – Breviksmodellen – som innebär att undervisning och fritidshemsverksamhet ses som en sammanhållen verksamhet. Eleverna tillbringar sina dagar med samma pedagoger, samma klasskamrater och i samma lokal.

– Våra grundskollärare och fritidspedagoger har ett gemensamt heldagsuppdrag, undervisning i skolan och undervisning i fritidshemsverksamheten. Tre grundskollärare och en fritidspedagog bildar ett pedagoglag som tillsammans ansvarar för en elevgrupp om cirka 40-45 elever. I varje pedagoglag finns en lagchef med ett övergripande ansvar för arbetet och utvecklingen, berättar Anna Bittár.

På Brevik Skola skrivs alla elever i samma årskurs in i samma stora klass, en så kallad årskursklass. Sen är det pedagogerna som förfogar över gruppsammansättningen utifrån de behov som finns kopplat till undervisningen. Sammansättningen kan se olika ut över tid och undervisningen kan därmed situationsanpassas. Ibland bedrivs undervisning i stor grupp, ibland i halvklass och ibland i mindre grupper.

– Med Breviksmodellen och den heldagsskola som vi jobbar med får eleverna ett utökat och anpassat lärande inom ramen för fritidshemsverksamheten. Och när grundskolelärarna får ta del av fritidspedagogernas kunnande inom den relationella pedagogiken kan vi erbjuda ett mer anpassat lärande under hela den obligatoriska skoldagen. På Brevik Skola går nästan alla elever i F-6 på fritids och det beror troligtvis på att vi erbjuder en heldagsskola, säger Anna Bittár.

– Vi har tagit steget vidare från samverkan, vi arbetar tillsammans i båda verksamhetsformerna och allt benämns som skola, även förskolan, säger hon.


Skriv en kommentar

Din epost kommer inte publiceras.

*