Matematikens dag: ”Jag gillar matematiska uppgifter som inte har några tak eller begränsningar”

Programmering är ett kraftfullt verktyg för att undersöka och förstå matematik. Det menar Linnéa Utterström, matematiklärare på Norrskenet Kalix, som sedan ett år tillbaka väver in programmering i matematikundervisningen. Vi fick en pratstund med Linnéa om taklösa uppgifter, tallinjer och koordinatsystem.

Hej Linnéa! Du är matematiklärare på Norrskenet Kalix och föreläste på Matematikbiennalen tidigare i år. Vad var ditt ämne?
– Det jag brinner för är programmering i matematiken. Jag har alltid varit lite av en nörd och skruvade gärna isär pappas dator som liten. När jag hörde att programmering skulle skrivas in tydligare i läroplanen började jag planera för att få in ett programmeringsmoment i varje matematiskt område under mina lektioner. Det här arbetssättet föreläste jag om för hundratalet besökare på Matematikbiennalen som hölls på Karlstads universitet tidigare i år.

Du beskriver programmeringen som ett verktyg i matematiken. Hur menar du då?
– Jag är matematiklärare i första hand, men vill använda programmeringen som ett verktyg för barnen att lära och undersöka matematiska begrepp. Det är lätt hänt med trender att man i skolvärlden hakar på snabbt och att man glömmer bort ämnesinnehållet och fokuserar på det nya, men programmering är faktiskt matematiskt till sin natur och går därför att använda som ett verktyg för att synliggöra och undersöka matematiken.

Kan du ge några exempel?
– I mina klasser så har vi arbetat mycket med blockprogrammering i programmet Scratch (www.scratch.mit.edu). Det är väldigt visuellt eftersom man använder färdiga kodblock som man monterar ihop. Man kan bygga både interaktiva spel och animationer, men oftast bygger vi något som vi använder för att bearbeta ett matematiskt innehåll. Till exempel har vi programmerat en tallinje. Då kommer vi naturligt in på riktningar och negativa tal; positivt åt höger och negativt åt vänster. Vi använder tallinjen för att addera, subtrahera, dividera och multiplicera. Det blir många matematiska upptäckter och diskussioner när vi håller på!

Du beskriver programmering som en taklös uppgift. Berätta vad du menar då!
– Jag gillar när man kan ägna sig åt matematiska uppgifter som egentligen inte har några tak eller begränsningar, som eleverna kan upptäcka i sin egen takt, på sin egen nivå. Annars vill vi så ofta begränsa eleverna för att vi tänker att vi förenklar för dem. Men jag menar att vi egentligen begränsar deras tänkande. När vi programmerar i mina klasser används matematiken på många olika plan på ett konkret sätt. Jag har även elever i matematiksvårigheter som gärna tar fram vår programmerade tallinje som stöd i uppgifterna. Det är ett fint bevis på att programmeringsuppgifterna inkluderar alla.

Vad är dina tips till andra lärare som vill använda programmering som ett verktyg i matematikundervisningen?
– Det är lite läskigt och tidskrävande i början, men tänk hur mycket du kan ha användning för verktyget ända från lågstadiet till högstadiet! Jag får ofta frågan om det är värt tidsinvesteringen och det tycker jag eftersom vinsten blir så pass stor. Ett väldigt beskrivande exempel är när vi programmerade och angav riktningar med hjälp av x och y. När vi sedan började läsa om koordinatsystem behövde vi knappt prata om det för det var ju redan vårt vardagsspråk! Mina elever får så mycket matematik på vägen, men det gäller förstås att du som lärare är medveten och utnyttjar programmeringen på rätt sätt för att uppnå dina syften. Jag tycker också att man ska lära av människor på nätet som delar jättebra grejer – där finns det väldigt mycket att ta av. 

Du driver också webbplatsen mattekoda.nu. Vad hittar man där?
– Hemsidan är till för lärare och syftet med den är att jag vill dela med mig av mina övningar i klassrummet. Jag skärminspelar övningarna och förklarar hur jag tänkte i klassrummet. Det fungerar som en bank för både mig själv och andra.

Vad tycker eleverna om programmering på lektionerna?
– Eleverna tycker att det är jättekul, de efterfrågar det här. Nu har vi också börjat koda med kodspråk i högre grad. Det är lite svårare, men vi börjar upptäcka det också, och tankesättet för mig som lärare blir detsamma. I läroplanen står det att man ska använda programmering för att undersöka matematiska begrepp, och det är ju det vi gör. Sedan står det också att vi ska lösa problem med hjälp av programmering. Jag är lite där och nosar just nu, bland annat när det gäller delbarhet i matematik i år 5, där vi kodar med programmeringsspråket Python.


Namn: Linnéa Utterström
Arbetar som: Förstelärare i matematik och IKT-ansvarig på Pysslingen Skolor – Norrskenet Kalix. Undervisar i årskurserna 4-6. Driver även webbplatsen mattekoda.nu.
Har arbetet i Pysslingen Skolor sedan: År 2010 med ett uppehåll åren 2012-2016.


Skriv en kommentar

Din epost kommer inte publiceras.

*